Oct 14 2005
Svenska
NÖDROP MOT DAMMBYGGE PA ISLAND
– hot mot ett av Europas viktigaste naturomrï’den.
Den islï’ndska regeringen hï’ller tillsammans med vapentillverkaren Alcoa pï’ att förstöra Europas största kvarvarande vildmark för en aluminumfabrik.
Planen ï’r att “utveckla” Islands vackra natur till ett helvete av tung industri till tjï’nst för aluminiumföretagens girighet.
Det har redan börjat. Dammprojektet i Kárahnjúkar pï’ islï’ndska höglandet ï’r pï’ god vï’g. Men det kan fortfarande stoppas.
UPPROP FÖR INTERNATIONELLT PROTESTMÖTE Pï’ ISLAND 6 JULI 2007
Bakgrund – Det islï’ndska höglandet ï’r det till ytan största omrï’det av ï’kta vildmark i Vï’steuropa. Nu har omrï’dets potential för vattenkraft upptï’ckts av multinationella företag som vill etablera storskalig tung industri i detta hittils ofördï’rvade inland. Dessa multinationella vandaler som villigt fï’r hjï’lp av den islï’ndska regeringen, ï’r pï’ god vï’g att orsaka en miljökatastrof av oöverskï’dlig omfattning.
En serie gigantiska dammar hï’ller redan pï’ att byggas i Káranjúkar pï’ Islands östra högland. Dessa dammar konstrueras enbart för att generera energi för ett enda stort aluminiumsmï’ltverk för ALCOA som ska byggas av det krigsprofiterande amerikanska byggföretaget Bechtel i den vackra Reydarfjördur och berï’knas tas i bruk 2007. Inte en enda kilowatt kommer att gï’ till Islands inhemska elnï’t. Den naturliga omgivningen för mï’nga sï’llsynta och hotade vï’xter och djur kommer att sï’ttas under vatten, förstöras och för alltid gï’ förlorad.
Andra aluminiumföretag stï’r girigt pï’ kö för att fï’ tillgï’ng till billig energi som utlovas av framtida dammprojekt som planeras runtom pï’ det islï’ndska höglandet.
Otroligt nog finns ï’ven bland de omrï’den som öronmï’rkts för förstörelse, sï’dana som Kringsilsárrani och Thjorsárver pï’ södra höglandet, som skyddas av av islï’ndsk och internationell lagstiftning. Alla ï’r av enastï’ende naturskönhet och har unika botaniska, geologiska och biologiska egenskaper av vï’rldsomfattande vetenskaplig betydelse.
Hittils har den islï’ndska regeringen inte tvekat att anvï’nda sï’dana taktiker som personhot och förföljelser mot individer mot individer som gï’r emot dess energipolitik och islï’ndska naturvï’nner och miljöaktivister ï’r inne i en svï’r kamp som de inte förvï’ntar sig kommer att vinnas över en natt.
Den islï’ndska högsta domstolen förklarade i juni 2005 ALCOA’s tillstï’nd för fabriksplanerna för ogiltigt eftersom företaget inte hade uppvisat en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning men ï’ndï’ fortsï’tter byggandet av fabriken sï’som ingenting hade hï’nt. Hur mer rutten kan aluminiumrepubliken Island bli?
ALCOA hï’ller nu hastigt pï’ att svï’nga ihop en
miljökonsekvensbeskrivning full av meningslösa klichéer sï’som, “de modernaste metoderna för föroreningskontroll kommer att anvï’ndas”. Vi har börjat bli mycket vana vid den typen av dubbla budskap frï’n ALCOA och deras intriganta tjï’nare det islï’ndska statliga energibolaget, Landsvirkjun, en motsvarighet till Vattenfall. Fler och fler mï’nniskor hï’ller dock pï’ att genomskï’da dessa lögner.
Begreppet “Kárahnjukarproblemet” har blivit vanligt pï’ Island. Mï’nniskor runt hela Island förlorar nu sina arbeten pï’ grund av den ohï’lsosamma expansionen av Islands lilla ekonomi som orsakas av det stora Káranjúkarprojektet. Mï’nga islï’ndska exportföretag har antingen gï’tt i konkurs eller tvingast flytta utomlands pï’ grund av att den islï’ndska valutan blivit för stark. Inflationen stiger och regeringen stï’r under stark press frï’n finanssektorn pï’ grund av sin inriktning pï’ tung industik. Detta ï’r exakt vad ekonomer kritiska mot projektet förutsï’g skulle hï’nda men de blev antingen ignorerade eller förtalade av regeringen.
Det finns en ökande medvetenhet bland den islï’ndska befolkningen om problemet med Kárahnjukardammarna. De ofantliga problemen med att bygga dem och den enorma skalan av den pï’följande miljöförstöringen blir mer uppenbar för varje dag.
Vidare byggs dammen i ett seismiskt instabilt omrï’de och skulle dï’rför innebï’ra ett allvarligt hot mot lokalbefolkningen och miljön. Regeringen och Landsvirkjun försökte undertrycka bevis för detta under lï’ng tid men erkï’nde slutligen sanningen tidigt under 2005.
Vidare menar geologer att det ï’r högst troligt att den ofantliga vikten av vattenmassorna i reservoaren kommer att skapa ytterligare sprickor i den instabila jordskorpan och att dammen som en följd aldrig kommer att kunna hï’lla tillrï’ckligt mycket vatten för att fungera, utan bara hota sï’kerheten för lokalbefolkningen.
En opinionsundersökning frï’n mars 2005 visade att omkring hï’lften av den islï’ndska befolkningen tror att Kárahjukarprojektet ï’r ett stort misstag.
Ett av de huvudsakliga argumenten för dammen ï’r att vattenkraft ï’r miljövï’nligt. Dock kommer reservoarerna att drï’nka omfattande vegetation som i sin tur kommer att ruttna och bidra till vï’xthusgaserna. Fï’rska studier visar att vattenkraftsdamar producerar betydelsefulla mï’ngder av koldioxid och metan, och att vissa alstrar mer vï’xthusgaser ï’n kraftverk som drivs med fossila brï’nslen. Dessutom kommer reservoarerna att slamma igen av sediment frï’n glaciï’rï’lvarna och de fluktuerande vattennivï’erna i reservoarerna kommer att osaka sandstormar och jorderosion som kommer att ha en ödelï’ggande effekt pï’ vï’xligheten i omrï’det.
Vidare kommer uteblivandet av det normala slammet i den marina miljön att orsaka ett alvarligt hot mot de vï’rdefulla fiskeomrï’dena pï’ Island. En fï’rsk studie visar att fritt flödande glaciï’rï’lvar ï’r livsviktiga för att minska vï’xthusgaser i atmosfï’ren. Att hindra slamavlagringarna att nï’ havet neutraliserar glaciï’rï’lvarnas oerhört gynnsamma roll. Dammarna kommer ocksï’ att förstöra hï’ckningsplatserna för tusentals sï’llsynta fï’glar en stor del av renpopulationen och en av islands största sï’lbestï’nd.
Dï’rför och av flera andra skï’l ber de islï’ndska natur- och miljövï’nnerna om hjï’lp för att rï’dda Island frï’n en omfattande natur- och miljökatastrof.
———————————————————————————————————–
Patsy Nakell: SOS Island!
www.attac.fi
8/2005
- “…Islï’nningarna ï’r sjï’lvupptagna och egocentriska. De bryr sig inte. Och i Norden har man ingen som helst aning om vad som hï’nder i grannlandet…”
———————————————————————————————————–
Frï’n Göteborgs-Posten:
- Snart ï’r det för sent att njuta av Islands unika canyonlandskap. För ett ï’r sedan skrev Torgny Nordin om den islï’ndska regeringens planer att bygga kraftverksdammar och aluminiumsmï’ltverk i den kï’nsliga naturen pï’ höglandet. Nï’r han nu ï’tervï’nder hörs dï’net frï’n bulldozrar och schaktmaskiner, regeringen tiger och miljörörelsen hï’nas.
Kontring
Island mï’ste fï’ utnyttja sina naturtillgï’ngar
- Islï’nningarna bryr sig visst om sin natur. Det skriver energiföretaget Landsvirkjuns miljöchef i en replik till Torgny Nordin.
Nationalistiskt utbrott frï’n makteliten
- Torgny Nordin menar att frï’gan om exploateringen av det islï’ndska höglandet ï’r lï’ngt mer komplicerad ï’n Ragnheidur Ólafsdóttir framstï’ller den.